Färdtjänsten, för vem?

Idag läser jag i Aftonbladet om den gamle herrn vars rullstol kastades ut på gatan av en ”stressad” färtdjänstchaufför. Nu råkar farbrorn vara pappa till en talför skådis, Johan Rabeus. Annars hade händelsen inte kommit ut i media. Skamligt Färdtjänst!

Jag har ju genom arbetet tidigare åkt med färdtjänsten så gott som dagligen, eller tagit emot deras kunder. Att bemötandet skulle vara vänligt och mänskligt håller jag inte med om. Det finns underbara chaufförer, men väldigt många som inte borde arbeta med människor, alls. Många kör illa, ryckigt och som de hanterade gods istället för levande, kännande människor. Som dessutom ofta har balansproblem pga sjukdom eller hög ålder. Eller som använder rullstol. Att sitta i en rullstol i en krängande bil är inte kul, det är panikskapande.

Har själv varit tvungen att anmäla en chaufför som var väldigt aggressiv mot den person som skulle hämtas och mig som skulle medfölja som personal. Så pass att om inte vi varit tvungna att vara framme en viss tid hade vi inte åkt med i bilen. Svaret från Färdtjänst var i stil med, jasså…. Inget mera har hörts om saken. Chauffören kör vidare. Men kunden råkade ut för mycket konstiga förseningar och borttappade beställningar.

Får de någon sorts varning om att här är en gnällig kund som tagit sig friheten att klaga?

Har läst en blogg av en man länge. Han använder Färdtjänst för arbetsresor. Och är allt annat än nöjd. Frågan han ställer är om det borde heta Flärdtjänst, då attityden är att ingen åker annat än för nöjes skull.  Att köras runt halva staden i onödan verkar vara helt ok enligt planeringen. Och  tidspassning är obekant även om de har begreppet ”framme senast” vid beställningen . Läs gärna mera hos Jontas!

22.19 Hmm, fortsättning följer. Joche.se skriver det många redan visste, att felen med färdtjänst är många, många fler än vad de själva erkänner.