Katten är hemma

Nu  är det avklarat.

Nu kan jag sluta oroa mig. Låter löjligt men att söva ett djur är alltid riskabelt.

Herr  Katt är lite förvirrad, lite sur men annars ok.

Återstår en påfyllnadsdos av vaccinationen och inbetalning till SKK när fakturan kommer.  Ena örat är snyggt blågrönt av tatueringen och på två ben har man rakat bort lite päls. Det verkar bekymra  Katt mer än de få gram av vikten  han lämnade kvar i form av sina testiklar.

Herr Katt, en tungviktare!

4.6 kilo vägde herr Katt!

Jösses! Visst har han gått upp men så pass mycket trodde jag inte det var.

Fint musklad kattpojke,  sa veterinären. Undra på att det dunsar när han hoppar ned från bänken där maten står. Fin katt, sa hon också:-) Snäll och vänlig, katten alltså.

Vetten tittade lite undrande på oss när jag sa att katten bara flyttat in efter en tids utematning. Och hur mager han varit. Klok katt, sa hon.

Han gillade inte direkt att sitta i buren men gav upp utbrytningsförsöken när jag satt och pillade på honom genom gallret.  Så bilresan var inget större problem. Vi hade chaufför, annars hade det blivit lite stressat, gissar jag. Husse körde. Hos vetten gick han(katten) i sele med koppel, mycket lugnare så trots hundar.

Han är hos kattdoktorn idag och ska bli kastrerad, vaccinerad, ID märkt och kollad från topp till tå. Chip kollade vi direkt, och det hade han så klart ingen.

Konstigt att sitta vid datorn utan sekreterare som hjälper till. Han ska hämtas i eftermiddag.

Ska passa på att städa lite, dammsugaren är inte kattens bästa kompis precis. Accepterad men inte mer.

Hmm, maken har satt på Vivaldis våren. Undrar om han också längtar?