Lika värda?

”Vi lovar att älska varandra tills kommunen skiljer oss åt.” Börjar kännas rätt aktuellt med citatet!

Kan man tala om människors lika värde, i vårat samhälle när man vet följande?

Beskyll nu inte nuvarande regering för skiten, för den påbörjades och spreds under sossestyret. Kalla inte heller mig för rasist, jag är ”icke svensk” men  svensk medborgare, arbetande och företagande skattebetalare. För lika behandling för alla, som ställer upp på gemensamma mål.  Dvs sköter sig efter vårt samhälles normer, arbetar efter förmåga och betalar sina skatter.

Arne och Gunnel Kojefors får inte bo ihop längre.

Maggie och Torsten Karlsson får inte heller det.

Erik och Margit Berglund måste separera på ålderns höst.

Gunborg och Albin Wennström får inte bo ihop.

Inte heller Arvid och Ingar Andersson.

Svenska äldre som byggt landet och betalat sina skatter.

Dem får man dela på, tydligen. Av ekonomiska skäl.

Samtidigt skriks det i högan sky om anhöriginvandringen. Alla borde visst få komma hit. Endast 40% av de ansökande har fått nej, sedan nya reglerna kom.

Speciellt för ”ensamkommande barn,” i  +tjugoårsåldern som ”plötsligt” hittat sin familj.

Det är inhumant att inte tillåta familjer att återförenas, sägs det. Men så gör det i era hemländer då! Eftersom familjen finns där.

De  ovannämnda och många fler par som på ålderns höst vill fortsätta leva tillsammans tvingas till separation. Av stelbenta byråkrater. Man säger att det inte går, istället för att söka lösningar. Pengar finns inte, säger man.

Under tiden betalas massor med pengar ut i Äldreförsöjningsstöd. ÄFS

Till människor som inte betalat något i skatt, inte arbetat här utan enbart kommit för att få en gratis försörjning och del i vår sjukvård.

Citerar från Julia Cesar-

När riksdagen tog sitt mångkulturella beslut 1975 var 13 procent av invandrarna pensionärer som inte hade rätt till folkpension. Men från och med det året får samtliga i Sverige bosatta utlänningar rätt till folkpension, oavsett om de har arbetat eller inte. Från 2003 tas steget fullt ut för att garantera alla över 65 år som bor i Sverige att leva på skattebetalarnas bekostnad genom så kallat äldreförsörjningsstöd, ÄFS. Man behöver inte ens vara bofast i Sverige. Det räcker att man planerar att stanna här minst ett år så får man ”skälig levnadsnivå” garanterad av svenska staten.

Under 2010 är ÄFS-beloppen 4831 kronor i månaden för ensamstående och 4082 för gift person, värdebeständigt och skattefritt. Till detta kommer bostadskostnaden, där stöd kan utgå med upp till 6 200 kronor i månaden. Till skillnad från vanliga pensioner är ÄFS-beloppen garanterade, oavsett vad som händer på börsen. Om man känner för att resa tillbaka till det gamla hemlandet på semester i tre månader varje år (tolv månader för länder inom EU) tar man äldreförsörjningsstödet med sig. Under tiden kan man hyra ut sin bostad i Sverige.

Och det finns fler fördelar: Hemtjänsten är avgiftsbefriad, eftersom ÄFS inte räknas som inkomst. Invandrarpensionären tillåts också ha skattefria inkomster från utlandet på upp till 3000 kronor i månaden. En ensamstående kan alltså få drygt 11000 kronor i månaden plus rätt att ha en inkomst från utlandet på 3000, totalt drygt 14000 kronor – utan att alls ha arbetat i Sverige eller bidragit med en enda skattekrona.Det är dubbelt så mycket som den lägsta nivån för vanlig ålderspension (garantipension, den så kallade ”fattigpensionen”) där beloppen ser ut så här: (beloppen är bruttobelopp, det vill säga skattepliktiga.)

Personer födda 1937 eller tidigare:
• Ogift 7 708 kronor i månaden.
• Gift 6 867 kronor i månaden.
Personer födda 1938 eller senare:
• Ogift 7 526 kronor i månaden
• Gift 6 713 kronor i månaden.

ÄFS kan sökas av alla över 65 som är bosatta i Sverige, alltså även av svenskar. Men det kom till för invandrarnas skull och för att avlasta kommunernas socialbudgetar från kostnaderna, och majoriteten av dem som får ÄFS är invandrare.

Af Julia Caesar

-Slut citat

Tilläggas kan att jag som arbetar heltid inte får kvar lika mycket efter skatt. Behöver det sägas mer?