Import av fru-som vilken vara som helst

Helt ok i Sverige idag. Enligt lag i alla fall. Kanske inte så länge till. Får man hoppas. Reglerna ska nu ses över, skriver SvD idag.

Problemet har inte dykt upp just nu utan varit känt länge. Man har bara inte talat om det. Har mött kvinnor från  Öst Europa, Afrika, Asien och Syd-Amerika, till och med från Tibet, som tagits hit som fruar åt svenska män. Tidigare importerades tjejer från Ryssland och Polen hit, i samma syfte. Bussresor går fortfarande till Baltikum, sådana som fanns i filmen Torsk på Tallinn. Det är inte ett dåligt  skämt bara.

Ofta kommer tjejerna efter kontakt över Internet eller genom  företag som arrangerar träffar mellan männen och förhoppningsfulla kvinnor. Ibland har de träffats när mannen varit på semester, på inköpsresa, så att säga.  Alla hoppas de bli gifta och komma ifrån fattigdom. Bli fruar åt en snäll man i ett rikt land. Vilket han så klart lovat.

Ja, inte som fruar vi tänker på, utan mera som slavar. Fast de vet inte om det i förväg.  I många samhällen är arrangerade äktenskap normen.  De lovas en make som tar hand om dem. De får presenter, mannen är snäll tills de kommit hit. Så vad ska de tro.

De kommer med stora förhoppningar men slängs ut på gatan strax innan de skulle få stanna för gott. Det kan man få efter två år i landet, om man har en stark anknytning. Om man tex är gift, eller har ett barn här.

Eller har utsatts för grov misshandel. Vilket många inte vågar tala om. Lever man under tvång och våld i ett par år är man inte så tuff längre. Om man nu var det från början. Man överlever bara, bäst man kan.

De flesta åker ut efter att ha utnyttjats som hemmaslavar på alla sätt, efter att de arbetat gratis åt mannen i hans företag och i hans hem, eller till och med sålts av maken till andra män. De har ofta hotats till  att stanna oavsett vad som sker, isolerats från samhället, misshandlats och våldtagits dagligen. De äger ingenting mera än sitt liv. Som kontrolleras av mannen.

De som satt detta i system skyddas genom att kvinnorna som är på väg hit inte får veta. Det är förbjudet för handläggaren på Migrationsverket att berätta, även om de vet att mannen regelmässigt importerar kvinnor. Nya vart annat år, ungefär. Mannens integritet väger tyngre än att han ges tillfälle att begå brott, gång på gång, år efter år.

Det kan ju bli jobbigt för handläggaren, säger Migrationsverkets jurist Sven Bergqvist.  Angående detta att man inte ska berätta.

Va f**! Hur tänker han?

Misshandel, tvång, våldtäkt… Alla ger minst bötesstraff, om åtalade.

Den kvinna som återvänder hem berättar inte heller, troligen. För vem skulle tro henne. De där löftena man får har ju guldkant,  och alla vet ju att Sverige är ett rikt och bra land att leva i.

Carina Ohlsson, riksdagsledamot och vice ordförande i S-kvinnor, vill tillsätta en utredning om fruimporten. Ännu en utredning på en företeelse som utretts till leda. Vad ska den leda fram till? Varför inte bara fatta ett beslut! Stoppa eländet ! Rakt av.

Stoppa de här gubbarna, och alla andra som utnyttjar slavar!