Posts Tagged ‘vildsvin’

Än finns det svamp i skogen!

Tog en sväng på ett par timmar ut i ”vår” skog. Tyvärr har skogs(van)vården nått dit nu. Sly och ung granar har fällts och ligger lämnade hur som. Tvärs över stigar och leder.Som dotter till en skogsbonde fattar jag ju att man måste gallra och skörda skog, men ta sen hand om det som fälls! Många fina svampställen är helt förstörda, sen tidigare avverkning, genom vildsvinen eller nu med detta. Bland annat ett ställe där vi plockat vita kantareller i många år. Helvita, inte bara bleka.(Bilden är inte min utan finns på Svampguiden.com)

Fick ihop ett par fulla korgar i alla fall. Trattkantareller mest, lite Rödgul trumpetsvamp(vilket förvånar mig) som vi aldrig har hittat i denna skog. Rätt mycket fina Bleka taggsvampar och Kantareller och till min förvåning, för vi har haft frostnätter redan, faktiskt Svart trumpetsvamp.

Gick inte hela svängen vi brukar gå, korgarna var överfulla och tunga. Hade en påse i fickan så jag kunde dela av korgen. Blandar man Svarta trumpetsvampar med annat så missfärgas allt annat lätt. Och att blanda annat i Trattisarna vill jag inte! Det räcker att peta ut barren och löven som trillar i ur dem före torkning.

Grovrensar svampen gör jag alltid direkt, i skogen.  Petar av allt löst skräp, kapar foten samtidigt som jag kollar att svampen är det som jag tror mig plocka. Och att den är frisk.  Att hetsplocka kan vara farligt! Rafsar man ihop svamp är det lätt att det slinker med sådant som inte alls är nyttigt.

Får man inte med sig fel sorter, som Spindelskivlingar som gärna växer på samma ställen som Trattkantarell,  så finns det även dålig svamp av de rätta sorterna man får se upp med. Matförgiftning är inte att leka med. Det får man lätt av gammal, ruttnande svamp. De svarta som ibland  blir bland de man torkar är sådana. De ska kastas.

Nej, plocka sakta, njut av lukterna, känn på svampen och titta noga på den. Sträck på dig mellan varven och dra djupa andetag.  Det är bästa medicinen mot mycket! Meditation av bästa sorten.

Annonser

Fullt med svamp

Var ute i drygt tre timmar, fyra med bilresa och promenad. Fyra proppfulla stora korgar kom vi hem med. Rödgul trumpetsvamp, Trattkantarell, Kantarell, Blek taggsvamp, Rökslöjskivling, Skogsriska, Blomkålssvamp, det var dagens arter. Allt annat struntade vi i.

Skogen vi gick i är drabbad av skogs(van)vård. Botten är full med fällda mindre granar och annat skräp. Jättesvår att ta sig fram i. Dessutom far vildsvinen fram och gräver överallt. Bergsryggar omväxlande med träsk är bästa beskrivning på området. Bergen går inte rakt heller utan man snurrar lätt in sig bland dem, vilket vi gjorde idag. Fick en onödigt lång promenad till bilen.

Som tur är är det övningsområde för militären så inte alltför mycket folk går där.

Alla 11  ramar för torkning av svamp är proppfulla med trattkantareller, fläkten går bredvid. Ugnen är full med  rödgula trumpetsvampar. Varmluftsugn på lägsta temperatur och luckan på glänt. Vanlig ugn funkar inte.

Riskorna är kokade och insaltade. Kantarellerna väntar i kylen. Blekisarna och rökslöjskivlingen är avkokad och i påse, på väg till frysen. Blomkålssvampen kämpade mannen med en bra stund, bitarna blev fulla med barr i korgen fast jag plockade dem rena från böss och barr. Lock till korgen önskas! Den svampen ska också torkas, när ugnen blir ledig.

Vi åt genast upp en del av de rödgula, i en omelett men fina små tomater till.

Pelle var ute medan vi var i skogen, han väntade i solen på trädgårdssidan när vi kom hem. Under vår trappa ligger det en låda men lite mjukt under ifall han behöver vänta på oss. Under tak med full koll på omgivningarna. Men nu gick  han ut mot trädgården och ville in samma väg. Lustig katt, men så go!

Svampskola, lektion Rödgul Trumpetsvamp

Upprepar detta post. Nu finns de i mängder rapporteras det om på Svampguiden.

Rödgul trumpetsvamp växer på kalkrik mark, i rika kärr. Mitt bästa ställe avverkades för några år sedan. Ett annat ligger avsides, en lång promenad från närmaste väg och där är så mycket vildsvin att ensam går jag inte dit.

Växtplatsen på bilden är en svacka mellan två bergsryggar. Fuktig men inte blöt, mossa och gräs på marken, enstaka träd. Betat av älgen som älskar svampen. Vildsvinen har sitt badställe i anslutning.

Ser du svamparna?

Ser du svamparna?

Nu ser du väl dem?

Nu ser du väl dem?

Rödgul trumpetsvamp

Rödgul trumpetsvamp

Rödgul trumpetsvamp

Rödgul trumpetsvamp

Den har inga åsar utan bara en antydan till det. Ytan under ät slätare än hos trattkantarell, lite som när man haft sina fingrar i vatten under lång tid. Skrynkligt. Färgen på foten är mera gulorange fast en del trattkantareller kan ha nästan samma färg på foten. Då skiljer man lätt  åt dem på doften som är mera fruktig hos Rödgul trumpetsvamp och på hur undersidan av hatten ser ut.

Ovansida på Rödgul trumpetsvamp

Ovansida på Rödgul trumpetsvamp

Väldigt likt en Trattkantarell från ovansidan. Lite tunnare och ”flimsigare” när man håller i den.

Förväxlingssvamp: Slemmurkling

Slemmurkling, ej Trattis eller Rödgul trumpetsvamp

Slemmurkling, ej Trattis eller Rödgul trumpetsvamp

Mössmurkling

Slemmurkling

Ta den i handen så känns den som geleråttor. Inte giftig, bara trist. Mössmurkling(en liknade gelesvamp)  har eventuellt samma gift som Murklor, men det finns ingen undersökning på det.

Ät aldrig något du inte helt säkert vet vad det är!

 

Badplats

Badplats

Vildsvinens badplats, där luktar det svin fast inga syns. De är inte att leka med så var lite försiktig. Att överraska ett so med kultingar är inte lyckat. Småprata lite, sjung eller ha något på kläderna som skramlar lätt så hör de dig och flyttar på sig.

Svamppajer

Längtan till skogen blev vinnaren igår, så beväpnad med näsdukar och halstabletter gav jag mig ut på en liten promenad i skogen. En långsam en. Med maken, ifall.

Bästa medicinen! Trots att det var urjobbigt.  Lungorna fick jobba, slemmet släppte sitt grepp lite. Vildsvinen höll sig på avstånd med vårt hostande:-) Såg helt färska spår, igen.

Gick mest på stig, orkar inte annat just nu. Andningen är tung, halsen river och hostan irriterar.

Snubblade på ett par fina Kungschampinjoner, ett par Snöbollchampinjoner, massor av Guldkremla, lite Mandelkremla, ett par liter Kantarell och lite trattisar. Ett par små kallar hittade vi också och rätt mycket Svart Trumpetsvamp. Skäggriskor och en Mandelriska. Citronslemskivlingarna fick stanna kvar, fast de var många och fina.

Kameran stannade hemma. Fina bilder och beskrivningar finns på Svampguiden för den som vill se.

På champinjonerna gjorde jag en paj, ihop med squash, kryddat med milda örter, salt och lite peppar. Mycket lyckat!

Guld-och mandelkremlorna blev en paj till, men lök och paprika. Inte lika bra kombination, kunde valt något grönt istället för paprikan. Guldkremlan får en trevlig rosabrun färg tillagad och den skar sig mot paprikans röda.

Nylagad svamppaj med nyplockade små tomater är inte dåligt!

Helgen är över

Var ute i skogen igår , jodå. Inte ensam heller. Hade sällskap av en miljard mygg, några vildsvin, en stor älgtjur och ett gäng polacker.

Hörde killarna på håll, de skrek åt varann lite då och då, antagligen för att inte tappa varann.     Eller så blev de skrämda av djuren. Känner igen språket, gillar melodin i det men fattar inte mer än få ord. Såg en del av dem sen vid vägen. De hälsar aldrig som annat skogsfolk gör, känns lite konstigt men vi har väl olika vanor. De plockade i plastpåsar, såg jag. Satt vid vägkanten sen och rensade gamla soppar. Olika vanor som sagt.

Vildsvinen flyttade på sig, kom till flera ställen där det var nybökat och helt färska spår och hörde deras småbråk med varann. Lite som en grupp barn som knuffas och kivas. Gjorde lite oväsen, trampade på kvistar så de hörde att jag fanns där.

Älgen stod i ett område där träd fällts, lövsly och lite äldre lövträd, och bara lämnats att ligga. Nära till sjön. Stor och grann med fina horn.  Såg den från berget och ropade till så den hörde mig.  Viftade lite med armarna så den säker sett mig. Den tittade upp, gick några steg och fortsatte sen att äta. Ville inte råka överraska den så jag bytte riktning.

Skörden då? Jodå, helt ok.

Mandelriska, nåt kilo på det vanliga stället i en norrsluttning,  fast det är sent för den. Den stuvade jag, länge,  med grädde och creme fraiche och massor av dill, till ugnsstekt fisk och potatis. Suveränt gott! Det är en svamp som kräver lång tillagning, den är hård i konsistensen. Och ordentlig rensning eftersom den  gärna växer i sandig jord. Men den är värd det, smaken är fin, mycket påminnande om skaldjur men inte påträngande.

Mandelkremla, Guldkremla, Citronslemskivling, Blodriska, Karl-Johan, Smörsopp. En handfull av små fina Skäggriska, tidigt för den. Och Kantarell så klart men inga mängder för den plockar alla.

Plockade bara de sorterna, det fanns en massa annat också. Mängder av olika strävsoppar som jag inte plockar. Gillar inte att de mörknar vid tillagning  och de är inte smakligt så fina heller. Bara om inget annat finns tar jag dem, men vi har ju ett lager torkat hemma i källaren;-)

Dessutom har man kommit på att många blir magsjuka av dem, exakt varför har jag inte koll på. Speciellt de orange ,”apelsinsopparna”, Asp- och Tegelsopp är sådana. De ska visst tillagas länge för att vara ofarliga. Tar inga risker, låter dem vara.

Rabarbersvamp fanns det också massor av.  Den är ätlig men inte god och man kan färga garn med den, kanske provar jag det nån gång.

Däremot  fanns inga ätliga taggsvampar ännu.  Sandsoppen har kommit men alla jag hittade var fulla  med larver. De första trattkantarellerna är också siktade. Säsongen är lite konstig, sommarsvamp finns samtidigt som höstsvamp, vissa sorter har inte kommit alls här men finns i massor på andra håll.

Kallarna var på många ställen enorma, de stora mjuka lämnar jag, tar bara fasta och lite hårda svampar.  Många svampar var dessutom fulla med larver, så det lönar sig inte att bära hem svampen hel. Jag delar  allt direkt för att se hur de är inuti, rensar bort jord och smuts och tar bort eventuellt slemlager som på Smörsopp och Citronslemskivling.

På flera håll var  alla soppar angripna av Soppsnylting. En otäck parasit som förstör svampen och gör den illaluktande och man blir sjuk om man äter soppar som är angripna.  Det visar sig med en groteskt svullen fot och pytteliten hatt.  Eller som en vit mögelaktig hinna över svampen och en mjuknad konsistens och gula fläckar  på annars fin svamp.  Tänk Brieost på ytan. Det ser likadant ut. I sista stadiet blir sopparna rinnande sjukt gulgrön massa bara.

Kameran vilade hemma, orkade inte bära den också.  Hade med vatten, två stora korgar och myggmedel. Och nya mobilen med GPS och kompass, om ifall att…

Blev avsläppt av maken  som skulle göra annat och gick en rejäl sväng alldeles själv utan att behöva tänka på att gå tillbaka till bilen. Ringde honom för hämtning sedan när jag visste vart jag skulle avsluta min vandring.

Svampplockning är min meditation. Allt annat rensas bort ur tankarna när jag går där, bara nu räknas.

Porcini jakt

Vi tog en promenad på några timmar ute i träskmarkerna idag. På ett ställe dit man får gå en grusväg i flera kilometer. Vår vanliga svampskog är snustorr fortfarande.

Nå, där var det lite fuktigare, bitvis. Vildsvinen hade iaf gyttja i sina bad, inte bara damm. Annars har de bökat sönder undervegetationen så inget, absolut inget, växer där på stora områden.

Bilden är tagen med mobilen, kvalitén är inte bra men det syns verkligen hur däe ser ut.

Vi hittade några fläckar där det fanns svamp. Såg mera svamp idag än totalt under resten av sommaren. Bra så. Vi hittade kanske ca en liter kantareller men också två Karl-Johan svampar! Två små fina ”smågrisar”:-) Porcini säger Italienare om dem. Vi mötte tre äldre Italienare på svampjakt. Bara en av dem boende här, så han agerade tolk.  De var mäkta stolta över sin fina porcini. Vi hittade våra två efter mötet. De var imponerade över våra kantareller och vi prata de lite svamp och lite annat en stund. Ett trevligt möte i skogen.

Det viktigaste fanns med, kaffe och myggmedel. Mannen fick bära termosen och vattenflaskan. Det gröna fungerar också som myggmedel om man gnuggar det mot huden. Doftar gott men kan irritera. 20.24 tillägg: växten heter Skvattram, glömde skriva det tidigare.

Av våra Kallar blir det sås till middagen. Två svampar är lagom för oss två. Gubben får sommarskinka och färsk nyupptagen potatis till, jag får leta fram nån sojaprodukt.

Jag är lite skadad efter turen, fått en smäll på ena knäet. Det blöder, men inte såå mycket, ett glatt plåster lagar det.

Vildsvin, inte hos oss, ännu

Vildsvinen sprider sig in till städerna.

Inget nytt för oss som sett dem öka explosionsartat de senaste fem åren. Man har skjutit ledarsuggor för att få bort flockarna, vilket gör att alla honor i flocken går i brunst, vilket ger ännu fler kultingar. Inte så smart. De milda vintrarna vi brukar ha gör att de flesta överlever.

Skogarna i vårt närområde ser ut som de var plöjda. Ingen undervegetation finns kvar. Stora stenar och rötter är flyttade på. Svamp kan man glömma att hitta där.

Annars är vildsvin bra som markförbättrare, svamp brukar återkomma efter deras framfart. Men här är de hela tiden i samma område, inget hinner växa upp. Mycelet torkar ut, svampen försvinner.

Jakten räcker inte till och området är svårjagat med berg, träsk och sjöar. Vattenskyddsområde dessutom.

I Södertälje jagar men svin mellan höghusen, där är de en plåga. I Norsborg finns de alldeles utanför centrum, i ett skogsområde och matas dessutom av Stockholms kommun. Vilket jag ser som galenskap.

Att möta ett vildsvin i skogen när man tassar tyst och letar svamp är inte kul. Långt ifrån.

Har haft dem på en meters avstånd flera gånger och då lovar jag att allt håret stod rakt upp. Och hjärtat satt i halsen. Som tur var tog de en annan riktning. Som tur var handlade det o m ensamma svin alla gångerna. Flockar har jag mött på lite längre avstånd, och faktiskt allvarligt funderat på att börja klättra då de inte backat. De är inte längre rädda för människor, de är alldeles för vana. Och dessutom är många flockar inte äkta vildsvin utan blandningar med tamsvin. Många med stora ljusa fläckar. Större och mindre rädda  svin alltså.

Som tur är finns de inte i vårt villaområde ännu. Hoppas det förblir så.