Kantareller, gula, vita och giftiga

Det finns inga giftiga kantareller. Punkt.

Jag har skrivit det förr, andra också.

Nu har det kommit sökningar på det här i bloggen  i mera än ett år. Det började med ett aprilskämt i en värmländsk tidning och har tydligen fastnat i folks minne.

Gula kantareller, Cantharellus cibarius är den vanligaste formen. Vet att många gnisslar tänder om man säger gul kantarell, men just här gör det saken tydligare. De blekare kallas av en del sommarkantarell men ska vara samma sort, bara ljusare. Kanske torkan ändrar färgen.

Det finns helt vita kantareller på en del håll, jag känner till ett par platser  där de växer. Lätt rosa finns också. Varför vete katten. De har diskuterats mycket på Svampguiden. Kolla vidare där.

Nu finns det kantareller att plocka på olika håll i landet. Men inte häromkring. Kollade senast idag på många säkra ställen. Inte en knopp ens. Inte plockat, inte bökat av vildsvinen. Bara tomt.

Tålamod. Det är dagens ord.

Bomans dag

Motorhistoriska marknaden i Strängnäs-ljummen och blåsig. Alltså ljummen intressemässigt. Inte mycket av intresse för den som inte mekar jänkare. Vilket inte vi gör. Tvåhjuligt är vad som gäller. Italienskt. Tyvärr. Den som nöjer sig med varmkorv/sladdrig hamburgare eller kaffe för 20:- + bulle för lika mycket till var det väl ok.

Vi matfikade på Taxinge slott istället.  Ljuvligt! Som vanligt. Bästa bordet att välja fikabröd ifrån.  Det finns allt! Tyvärr är mycket av det med grädde, som ju inte Boman tål. Men det fanns att välja ifrån  så det räckte ändå. Den enda negativa är dessa f*#¤%& getingar. De fanns inne också.

Därifrån åkte vi hemåt, och passerade Loppisen i Snebro. Inte mycket av intresse där heller, men vi träffade på ett par bekanta som har bod där. Värt ett besök för den som letar prylar! Det är stort med fasta bodar och bord att hyra över dagen för den som rensat hemma i förråden.

Lämpade av en junior hos svärföräldrarna och iklädde oss för en svamptur. Utan svampar blev vi men promenad blev det i alla fall. De kommer nog men ännu fanns varken kantarell, Karl-Johan eller annat godis. De finns alltid på samma platser, dock inte idag. Tålamod i några dagar till tror jag på.

Tur att vi gick, vägen var inte i bästa skick efter störtregnet härom dagen.

Sen åt vi dagens godaste macka. På Cafe Kajkanten, som mannen ännu inte hade besökt. Räkor, ägg och majonnäs på hembakat gott bröd. Sallad, gurka och  tomat, så klart. Gott kaffe. Trevlig personal. Tullingesjön nån meter bort. Änderna ville vara med och dela brödet, vilket de fick.

Åkte sen för att plocka upp junior som skulle till mor sin. I trädgården jobbades det hårt.

Humla på Honungsblomster

Humlemöte i Stockrosen

Gurkan växer så det knakar

löken blommar

rabarbern frodas

och vinbären

..hallonen...

..och salladen

Blommorna fullkomligt spurtar nu.

Krusmynta

liten Tagetes

Verbena

för att inte tala om rosorna!

Vi tvåbeningar gjorde inte många knop där.

De här två hade fullt upp, däremot.

Vanliga snälla svenska snigeln och trådgårdssnäckan. Vid komposten, där de får hålla till.