Archive for februari, 2010

Mycket nu… Gå se Farsan!

Jobbat rätt många timmar, kom nyss hem efter ett långpass. Borde sytt men har inte varit hemma ens. Har ju en order med bokkassar till Ekerö igen. De ligger klara att sys, varje del för sig, strukna i form, sorterade efter färg.

Idag blir det bio med mannen jag är kp åt, filmen Farsan av Josef Fares. Lagom intellektuellt;-). Gubben följer med, för en gångs skull.

Sen träff med familjen, lite mat. Tja, en lugn lördag helt enkelt

Uppdatering.

Faktiskt en sevärd film. Inte sådär som trailern gav sken av. Knepiga känslor, bra skådisar. Lite sorg, en massa skratt, en eller flera tankar bakom.

Nu familjen.

Censur i vårt demokratiska samhälle!

Tack Merit Wager för att du oförtrutet orkar och vill berätta för oss hur saker och ting ligger till. Nu vet jag en del, som detta med att media mörklägger/vägrar ta  vissa saker/enbart skriver om saker som är PK.

Att man censurerar inlägg och kommentarer är ju inget nytt, om man kollat runt lite. Men inte mindre acceptabelt för det.

Insändaren är mycket viktig. SD kommer att få massor av röster, jag hör människor varje dag uttala sig just åt det hållet. Gamla som unga, på alla politiska håll. De frågorna har ingen plats i dagsljuset, ännu. Istället diskuteras de runt kaffeborden, på arbetsplatser i små grupper, på bussen och i hemmen.

Som om vi bodde i en diktatur.

Vi, alla, måste våga ta bladet från munnen och diskutera det alla ändå gör. Problemen med den okontrollerade invandringen. Den parallella svarta ekonomin och de brott som begås i mörkret som media skapar.

Prostitution, svart arbete, skattebrott, våldsbrott, utnyttjande av människor till slavlöner…

Igår såg jag en notis i en lokaltidning: 31 personer från en öststat bodde i en liten lägenhet i en förort. Varför? Vad gjorde de här? Vilka var de?

Samtliga utvisades omgående, hur som helst.

Vad är man rädd för? Mig?

Jag kör ju bil, varje dag, till och från arbetet, och från annat jag gör. Vilket räddar mig nu när trafiken inte fungerar.

Har kollat hållplatserna för ersättningsbussar för lokaltrafiken de senaste dagarna. Finns där folk så frågar jag om nån vill åka med. Dit jag ska eller åt det hållet.

Få vågar tacka ja, definitivt inga infödda svenskar, ännu i alla fall. Men oftast får jag bilen full i alla fall. Det är många som väntar på de där bussarna. Idag blev det visst slagsmål också.

Undrar varför. Är de rädda för mig, kanske? En okänd kuf i en bil… Kanske kommer jag att kidnappa dem, kräva lösen…

De som åker är förvånade,  glada, trevliga och undrar varför jag stannat.  De åker varmt och säkert.  Sitter ned istället för packas på buss, stående och körs  inte runt i  förorterna via samtliga T-bane hållplatser. Killar på väg till skolan, damer, herrar, alla på väg till jobbet eller hem. Precis som jag.

Jag får många tack och verbala rosor. Det räcker så.

En dag behöver jag också skjuts. Kanske.

I varje fall skulle jag  skämmas om jag inte gjorde vad jag kan, när det behövs. Vi uppfostrades till att hjälpas åt om och när det behövs.

What goes around, comes around.

Om åldersbestämning-eller inte

Hos Merit Wager kan man idag läsa om den obefintliga åldersbestämning som gör så de sk. ensamkommande barnen. Här mera läsning i samma ärende.

Ett inslag har sänts hos Sveriges Radio, men där har man nu tagit bort bilden på den man som påstods vara 14 år. Såg den och om han är något med 4 så är det minst 24 men troligen 34. Och den kommer hit och räknas som barn. Vilket skämt!

En mamma påstår sig bla. ha  tre barn födda med 2-4 månaders mellanrum. De ska vara födda efter normal tid.

Alltså, såvitt jag vet är en normal graviditet, även i mellanöstern ca 9 månader lång. Själv har jag ett par syskon som det är 10 månader emellan, men det är rätt kort ändå.

Vems barn är de, egentligen? Inte hennes, helt klart. Hur kan det komma sig att sådant inte stoppas direkt?

Båt säljes!

Upprepar mig. Den behöver verkligen en ny ägare. Vännen bor en bra bit bort numera.

Inte min, kompisens. Ryds Tumlare, med släp.

Den står i Arvika, Värmland. Lite för långt borta för oss. Och inte har vi nånstans att ha den heller. Fast vi bor vid sjön. Här kostar båtplats en mindre förmögenhet:-(

Bidrar bara till spridningen, trots att det inte känns aktuellt med båtliv just idag.

Vi har 22 minusgrader, gnistrande snö och solsken. Dagens väderrapport.

Vidare om diskriminering

I dagens SvD skriver  Sofia Nerbrand ”Vem diskriminerar egentligen vem?”

Man kan ju fråga sig det, när man kan komma på intervju, neka att hälsa enligt normal svensk/europeisk maner och sedan kamma in en större summa i ersättning för att ha blivit diskriminerad.

En arbetsgivare måste ha rätten att avgöra vem man ska anställa.

Följer man inte normer i vårt samhälle gör man inte allt man kan för att få jobbet, alltså bort med ersättning från a-kassa också i sådana fall.

Jag skulle inte drömma om att kräva att någon pratar finska under intervjun, bara för att jag gör det. Det är bara att anpassa sig.

Kanske man skulle börja kräva specialbehandling. Jag ÄR ju trots allt invandrare, jag också.

Sovmorgon

Blev det inte. 0605 ringde telefonen. Stressade maken pulsade hemåt genom snön. Och måste få skjuts till jobbet.

På stationen står ett trasigt tåg, bussarna går inte heller.  Resegarantin är ett skämt en söndagmorgon med massor av snö. Var ska den taxin komma ifrån han kan ta till jobbet, är det tänkt?

Såg inte en taxibil på den timme jag var ute och körde. Knappt några andra heller.

Han kom till jobbet, och hinner ta en fika före till och med.

Grannen som stod på tvären med sin bil, pga samma trasiga tåg, fast en timme senare, kom också iväg. Puttade på lite, bara.

Måtte maken kunna ta sig hem ikväll, själv är jag kvar på jobbet till imorgon. Börjar i eftermiddag. Jobbade 07-21 igår så den där sovmorgonen var efterlängtad och välbehövlig.

Vad tusan! Vi bor i norden, rätt nära Nordpolen till och med.

Vinter = snö. Eller? Inte i den här mängden alla gånger men det är inte något ovanligt eller någon naturkatastrof direkt.

Ut och ploga, hacka is, skotta och för tusan röj av de tak som har en massa snö på sig. Hur svårt kan det vara? Skippa alla möten, fikan  och planerande, ut och jobba, ni som är ansvariga.

Hur kan det funka i övriga länder som har samma väderförhållande? Varför stannar inte Finland? Eller Norge? Kanada verkar fungera och de har minst lika tuffa vintrar där.

Ta en studieresa dit, istället för att åka söderut, ni som beslutar om trafikfrågor!

Fått mail!

Hello,
How are you today? I hope you are fine.If so thank be to God almigthy. My name is Miss Grace Timbo,26 years from Sierra leone in West Africa.
I am single girl looking for honest and nice person. Somebody who care and respect God whom i can partner with .I don’t care about your colour or ethnicity.I would like to know you more,most especially what you like and what you dislike.I’m sending you this beautiful mail, with a wish for much happiness. I am looking forward to hear from you.
Love from,
Miss Grace

Det var väl gulligt? A beautiful mail… Vet inte det, ja. Skräp, spam.

I papperskorgen, marcsh!

Vips så var det fixat-blunda och bevilja

Merit Wager publicerar, som tur är, ännu en miggas brev. Migga = handläggare på Migrationsverket

Som tur är, för i dessa frågor petar inte gammelmedia. Inte PK, skadligt för karriären jag jag tro.

Hur som tycks det mesta på Migrationsverket går till lite hip som haver. Man struntar i svensk lag, man struntar eller sätter sig över beslut i Migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen. Man låtsas att inte fatta enkla svenska ord som utvisa, bevisa, pass, identitet mfl.

Det finns domar som utgör prejuridikat, men dem ”känner man inte till”. Man leker Tre Apors Arme, jag ser inte, jag hör inte, jag talar inte.

För att de gör som de vill har vi nu mängder med barn/ungdomar i Sverige som tagits hit av andra än deras föräldrar.  En del folkgrupper från Africa och Asien  är duktigt representerade i detta cirkus. Nu struntar de i dem, och soc får ta vid. Vet ens föräldrarna om var barnen/ungdomarna finns? Vad händer med barnen/ungdomarna sedan? Vet vi vilka de är, hur många de är och vad som händer dem?

Det finns också grupper av vuxna som utnyttjar de blåögda svenska handläggarna som inte orkar/vill göra sitt jobb enligt de lagar och regler som finns. De söker, utan att presentera några handlingar, asyl i Sverige. Många har redan asyl i ett annat land, men kommer att få det ekonomiskt bättre här. Man blundar och beviljar.

Ash..läs själva hos Merit! Detta gör mig både arg och frustrerad.

Här sitter vi snälla skattebetalare och gnetar ihop kronor och ören som ska räcka till mycket. Och så slösar de bort av …tja, vad ska man kalla dem? Inkompetent idiot ligger nära till hands.

Den som behöver skydd här ska kunna få det. Efter att ha visat vem man är och vilket land man kommer ifrån. Skyldigheten att bevisa sin sak ligger hos den som ansöker. Är man i behov av skydd, och beredd att acceptera svenska lagar och regler, så ska dörren vara öppen.

Det är rätt små krav, med tanke på att vi förväntas försörja och beskydda dessa människor.

Min idol, i svamparnas värld

En av mina idoler, Michael Krikorev,  är vald till årets svampkonsulent. Det står i dagens SvD.  Vad det nu betyder. En liten erkänsla för ett bra arbete, kanske.

Han är både duktig och trevlig, vad jag vet. Driver Svampguiden, alldeles ideellt.  Gå in och läs om alla fantastiska svampar vi kan jag abara snön smälter undan. Man kan gärna bidra med en slant! Gör helst det, eller köp svampboken!Och kom ihåg att klicka för skogen! Här eller där. Du ser väl knappen där till höger, i det gröna, här hos mig?

Klicka varje dag och ge ditt bidrag, GRATIS, till bevarandet av gammelskogen.