Kanske ändå? Igår och idag har det i alla fall snöat så gott som oavbrutet. Kul bilväder, om man bortser från de som är ute och kör igloo. Rent livsfarligt!
Jag gillar att köra i snö, det sätter en lite på prov. Att hantera bilen i halka, som övning, är bra träning ifall något händer på riktigt.
Jag önskar er alla en fridfull jul!
Ser att många söker på svamprecept. Hoppas det betyder recept på svamprätter. Jag har ett favorit ställe där man alltid kan hitta trevliga recept! Svampguidens receptsamling.
Ett och annat finns där av Boman också:-) Testade och goda rätter, prova du också. Så här ser Bomans svampbollar ut. Ska tillagas snart, de finns alltid med vid jul hos oss.
Bollar av blandsvamp
Ska bara sy idag.
Ett blöjfodral har efterfrågats, här finns ett nu. Måttat så man kan ha ett paket våtservetter i också. Stängs med ett band och kardborrefäste.
Nu stundar snart julledigheten för många. Många dagar att bara njuta av mat, vila och umgänge familj och vänner. Eller en hemsk tid av oro för vad som kommer att hända.
För mig är julen nu och var förr en tid av just lugn och vila, reflexion och eftertanke. Kanske ett kyrkobesök med familjen. Definitivt mycket god mat. Och dryck.
Under en period var det tyvärr en hemsk tid av oro, stress och rädsla. Spring från ena måstet till nästa. Bråk, skrik och smärta.
Skillnaden är att i den där mellanperioden fanns spriten där. Mannen jag var gift med, och hans familj bara måste ha sprit med på alla sammankomster. Alla tillfällen togs för ursäkt att få dricka. Glädje, sorg, matcher på Tv, namnsdagar… Och julen var en enda lång serie av suparkvällar. Alla avslutade med minst tårar. Oftast med än så. Normalt för dem, absurt för mig. Som tur är var barnet så litet då så minnet av det finns inte. Och umgänget med dem avslutades väldigt tidigt. Totalt.
I mitt liv före och efter honom finns inte sprit med i någon större mängd. Definitivt inte vid tillfällen då barn är med. Ett glas vin vid middag på sin höjd, eller julsnaps för den som vill ha. Som jag smaksätter men inte dricker.
Fridah Jönsson skriver om drickandet. Som vanligt väldigt bra. Hon är ung, då är åsikterna alltid svarta eller vita. Men livet är både och.
Så jag håller med Fridah, dock inte så stenhårt att inget ska vara tillåtet. I sällskap där någon upplevt fasorna som kan bli följden av supandet är det absolut naturligt att inte ens ta det där glaset vin eller öl. Eller där någon har problem med att kunna dricka ansvarsfullt. Man bör använda sunt förnuft.
Extremmer av alla slag är sådant som barn lägger märke till och revolterar emot sedan. Om man har ett friskt och sunt förhållande till mat och dryck så lämnar man det efter sig till kommande generationer, tror jag.
Idag tänder många Finländare ljus till minnet av Självständighetsdagen. På presidentslottet är det fest. Vi får se det på TV och det blir bra så. Och ljus i fönstret ska vi tända, så klart.
På dagen är det julmarknad. Jag kommer att sälja allt jag orkar, om någon vill köpa förståss. Har sytt upp ett litet lager de senaste veckorna. Lite kuddar, kassar, någon vacker väska, påsar för gympagrejor och för julklappar, börsar och necessärer, näsduksfodral och mobilfodral. Småprylar som alla har råd med. Perfekta julklappar alltså.
Uppdatering ca. 19. Ljusen är tända.
Merit Wager skriver så mycket bättre än jag. Läs mera hos henne.
Jag för mitt eget lilla krig mot plastkassen.
Jag syr ju miljökassar, bland annat. Det ramlar in beställningar via firmans sida. Fler och fler har fattat att bär man med sig sin egen kasse så slipper man göra obetald reklam för butiken OCH man gör samtidigt en insats för en bättre miljö.
Mina miljökassar är alla olika, alla unika! Tyvärr(;-)) sätter jag dit en liten lapp med min firmas namn, men det får du sprätta bort, om du vill.
Syr kassar av stuvbitar som blivit över när annat syddes och av textil som varit något annat tidigare men inte sålts, inte använts utan bara legat på hyllan. Gardiner till exempel som är förra årets färg eller mönster. Dem kan man ju bara inte ha, nej fy… eller hur? Våra gardiner är sådana vi gillar oavsett vad inredningsexperterna tycker. Soffan vi köpte för 5 år sedan är röd, något som blivit mode nu. Vårt hem, vår borg!
Det händer att jag hittar fina tyger som sytts till kläder, som jag gör en remake på och skapar något annat av. Mitt bidrag till att spara på materialet som redan finns. Re-use är miljövänligt och klokt.
Flera länder har förbjudit eller ska förbjuda användning av plastpåsar. I Sverige anser man att det är tillverkarens ansvar att ta reda på dem. Que? Tillverkaren vill väl…tillverka. Eller?
Handlarna tjänar stort på att sälja plastkassar till den som vill ha!Företaget Axfood, som äger kedjorna Willys och Hemköp, säljer cirka 120 miljoner plastkassar varje år. Axfood har 17 procent av marknaden i dagligvaruhandeln, vilket innebär att cirka 700 miljoner plastkassar bärs hem av svenskarna varje år – bara inom dagligvaruhandeln.
Inköpspriset för en plastkasse är 35 öre plus moms(som de drar av). Handlarna tjänar alltså cirka 90 öre per kasse, eller 630 miljoner kronor per år.” citat från Expressen 28/2 -09.
Ännu är det ingen handlare som lägger de pengarna på miljöarbete, vem vill bli först? Hallo! Någon?
Djur dödas när de misstar plastpåsen för mat, eller fastnar i dem på andra sätt . I världshaven flyter enorma ”plastöar” av skräp som inte förmultnar eller på annat sätt sönderdelas, runt och runt igen. Havsdjuren äter plast och svälter ihjäl. Eller trasslar in sig i det och drunknar.
Papperspåsen väger ungefär sju gånger så mycket som plastpåsen, och det går åt mycket resurser att tillverka den. En långtradare som kör plastkassar får plats med lika många som 7 långtradare som kör papperskassar. Transporterna av virke till fabriken och av färdiga kassar till butikerna kräver drivmedel…. Inte bra alternativ det heller.
En billig bomullskasse innebär också miljöpåverkan, men använder du den 200 gånger, så blir miljöpåverkan per gång ganska liten. Är den sydd av tyg som skulle kastats, då är vinsten mångdubbel. Ett gott miljösamvete är lätt att bära!
Förutom att spara på miljön sparar man pengar på att använda tygkasse istället för plast. För varje gång man skulle behövt köpa en plastkasse i butiken kan man använda de där 1.50-2.50 som kassen kostar, till annat.
Lite gul bild men så här kan de se ut. 50:- kostar de/st och de är sydda så du kan tvätta dem massor av gånger utan att de fransar sig. Köper du många kan vi prata rabatt!
Det började när jag försökte köpa tygkassar för något år sedan och bara hittade tunna sladdriga kassar med handtag som skar in i handen. Kollade då mitt stuvskåp och sydde ett par rejäla kassar att ha när besökte mataffären. En vän på besök såg mina kassar och ville också ha. En vän till vännen såg…osv. Sydde och skickade iväg några och var nöjd. Sålde några på ett loppis vi var på, för att rensa lite i skåpen. En herre köpte några som present till sina systrar som bor i London.
Sen skrev någon ett mail med önskan att få se bilder på bomanskassarna. De hamnade på Picasa och på Hemmagjort. Lite senare gjorde jag en enkel webbsida på DinStudio för att visa kassarna.
Där såg en dam från ett bibliotek mina kassar och ringde. Då blev min hobby ett miniföretag. Nödvändigt för att kunna leverera till en kommun. Nu är det två kommuners bibliotek som är kunder.
De beställer nu kassar med jämna mellanrum. Mina bibliotekskassar har spritt sig ända bort till Nya Zeeland med en av bibliotekets kunder. Kul!
Naturligtvis finns det många av mina kassar i Finland, skam vore annars.
70 år sedan starten på Vinterkriget. För de flesta av oss något vi bara hört talas om. Jag genom en gammal granne som berättade rövarhistorier om allt han varit med om. Morfar var med och förlorade sina bröder, men kriget var något han aldrig någonsin ville tala om. Jag var också för liten för att ha intresse och ställa frågor. Det jag vet har jag läst mig till senare.
bild från Finska YLE
Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut. Sovjetunionen bombade genast 16 orter, bland dem Helsingfors, Viborg och Åbo. Stalin hade för avsikt att ockupera Finland på två veckor. Det blev ett långt krig, mycket längre än de två veckorna. Först -45 blev det fred på riktigt. När Vinterkriget slutat i en ofrivillig fred, pga uttröttning av trupperna, den 13 mars -40 så fortsatte kriget snart bara med nytt namn. Som Fortsättningskriget, Lapplandskriget.
I Finland uppmärksammar man det och håller minnesstunder. Ännu lever veteraner som var med. Dem är man rädd om. Utan veteranernas insats hade Finland nog inte funnits idag. Inte fritt i varje fall.
Man vill inte glömma, för kan man sin historia är det lättare att hantera nutid. Och framtiden.
Mina föräldrar föddes lite före kriget, så de minns bara bombplanen och de panikartade utflykterna ut i skog och snö. Ifall bomben skulle träffa huset. Man bombade bostäder för att driva ut folket från en del områden, nämligen.
Jag växte upp med människor runt mig i samhället som fått fly från hus och hem, undan kriget. En tredjedel av befolkningen var under en tid flyktingar inom sitt eget land. Deras hemorter blev Ryskt territorium. Numera en soptipp utan ekonomiskt värde, rånat på allt av värde utom naturens skönhet.
| Min kommentar, i kort | |
|---|---|
| narrkantarell | Skrev jag om i svampskolan. En skivling med kantarellik färg. Inte farlig men trist om man plockat fel. |
| mönster sy tygkasse | Har inga direkta mönster, klipper på fri hand efter tyg och mönster samt mått som önskas |
| tips sy fålla stryka forum | dåligt med tips om forum, hinner inga besöka, tyvärr |
| trattkantareller | ja, gott om dem i år, och goda är de, torkade som färska |
| torka trattkantareller | gör jag oftast. På ramar av lister men myggnät över |
| trattkantarell | mm, de finn ännu att plocka i mina trakter i alla fall |
| sy en kasse | Gjorde jag nyss, en av 5 i en beställning. Julkassar istället för papper. Smart! |
| torkade trattkantareller | Skåpen är fulla med burkar. Ger bort till andra också |
| plocka karljohansvamp | Hoppades vi kunna göra. Men det blev en urdålig säsong. Har kvar torkade sedan förra året som tur är. |
| torka svamp i ugnen | rekommenderar jag inte. Bränns ofta eller svartnar. |
Har en massa sytt inför julen, beställningar ramlar in också men ändå…
Skulle vilja hitta något speciellt att sy, något roligt och inspirerande, kanske lite krävande.
Vad skulle DU vilja ha, som jag skulle kunna sy?
Glad för alla ideer och tips!
Uppdatering 20091127
Så en tygkasse med långa band och svampar kanske är det som saknas…
Har massor med sökningar på svampar, och kasse med långa band, och tygkasse.
Det kommer en bild, vilken dag som helst;-)
Arbetar denna helg, så ni vet. Inga skogspromenader:-(
Idag är det FNs Internationella dag mot kvinnovåldet.
Alltså våldet som kvinnorna utsätts för, ofta av män.
Borde inte varje dag vara en i kampen mot våldet?
Enligt BRÅ har antalet misshandelsfall ökat med 34% de senaste tio åren. För två år sedan inkom 26900 anmälningar.
De flesta läggs ned. I brist på bevis heter det vanligen. Ofta är det tyvärr i brist på intresse för att utreda misshandel i relationer.
Kvinnor får fortfarande idag höra- du har nog provocerat, -lite får man tåla, och dylikt. Bevis i form av vittnen saknar ju i de flesta fall. Vilken idiot misshandlar någon med vittnen? Det gör man bakom stängda dörrar, fördragna gardiner.
Teknisk bevisning saknas ofta för att fortfarande finns de poliser som inte inser att de måste fotografera skadorna på plats och se till att offret kommer till sjukhus för fotografering genom rättsmedicin och undersöks ordentligt. Brott mot kvinnor tas inte på allvar överallt.
Media kallar det för familjetragedi om en man dödat sin kvinna och /eller barnen. Kalla en spade för en spade. Mord är mord oavsett om man känner offret eller ej! Mord av en närstående, som är i beroendeställning borde tas på ett större allvar än mord av en okänd. Enligt min åsikt. Man kan nämligen inte bara gå, inte försvara sig, när man är i den situationen. Fråga mig, jag var där.
De flesta fall av misshandel mellan man och kvinna är inga slagsmål, utan den ena parten slår/sparkar/stryper/knuffar/skär etc sin partner eller fd partner. Eller stänger inne, isolerar och förnedrar inför andra. Fråntar henne pengar och andra resurser. Tvingar till sexuella aktiviteter hon inte vill. Tvingar henne att bli med barn för då är hon fast för livet. Genom familjerätts lagar kan en man kontrollera en kvinna fullständigt.
För att han inte fått som han ville. Ha total kontroll.
Oftast är det en han, men undantag finns.
Få anmäler, så mörkertalet är stort. Offren anser det inte mödan värt, polisen eller åklagaren lägger i flesta fall ned ändå. I brist på…. Eller så ligger de i högen så länge att brotten preskriberas. Kvinnofridsbrottet som rubricering används inte heller som det var menat. Små saker i sig inte ger något straff är sammanslagna ett allvarligt brott, faktiskt.
Och skulle det gå till Tinget så blir offret svartmålat och förnedrat av advokat och domare. Förutom att gärningsmannen hämnas. Det vet jag genom kontakt med kvinnor som misshandlats, ofta dagligen under många år.
Tidningarna skriver idag, imorgon är det glömt. Kanske.
Våldet, eller mönstret av våld i relationen ärvs. Barn följer sina föräldrars mönster. Beteendeproblem i barndom blir till mobbning i skolan och i arbetslivet och ofta till misshandel av sina närmaste i relationen. Går partnern, skaffar man en ny slagpåse.
Inte så att man inleder med misshandel. De som väljer att misshandla sin partner är mycket älskvärda, underbara, romantiska… allt den en kvinna önskar sig i sin prins. Det varar tills hon en dag upptäcker att han kallar henne hora(utan skäl), att han slår henne för att det hänt något på jobbet, att hon talat med grannen eller annat obegripligt. Man invaggas in i trygghet samtidigt som alla ens vänner ”är idioter, har fel åsikter, tycker inte om honom” osv. En dag inser man att man är helt ensam med den som man älskade, som på något vis förvandlats till ett monster. Klart att felet måste vara ens eget. Han säger ju det. Man kallas för knäpp, idiot, hora varvat med äcklig, fet, nymfoman eller frigid. Där någonstans kommer de första smällarna. Inte berättar man för någon, om nu någon skulle finnas att berätta för. Man skäms, det måste ju vara ens egna fel.
RFSU vill satsa mera på de unga männen, skriver de idag. Låter bra! Där kan vi stoppa spiralen. När de börjar slå/sparka/förnedra och tvinga sig på sin kvinna är det för sent.
Vad har du gjort för att minska våldet?
